Den här gången har jag fördjupat mig i "the boss", Per himself. Ingen kan ta ifrån honom den styrka han visat prov på under dagens förmiddag. Han har sammanbitet väglett BF genom det ena hindret efter det andra, han har tålmodigt gett dem råd och tuktat i kärlekens namn. Han har uppmuntrat och spridit en genuin glädje som legat som en tjock dimma över BF.
Det jag vill komma till med den enorma styrka han visat är att Per just i denna stund är på god väg att bryta ihop. Att kulturveckan lider mot sitt slut har han svårt att ta till sig, han vägrar att acceptera. I ett utfall skriker han förtvivlat med gråten i halsen: "Jag vill inte att veckan ska ta slut!". Vi förstår honom; det har varit kämpigt, stressigt, irriterat, stimmigt och alldeles underbart... Vad är en kulturvecka utan BF..?!
Hur som helst, åter till Per. Han behöver Ert stöd, Nu.
Så om någon ser det här; han behöver en axel att luta sitt huvud mot och gråta ut!
/Er mullvad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar